Dagen efter socialdemokratins frontalangrepp på Svenskt Näringsliv i första maj-talen runtom i landet, gav regeringen ännu ett varnande exempel på hur det egna regeringsinnehavet missbrukas. Den trogne arbetaren i den socialdemokratiska vingården, Anders Sundström, gavs i uppdrag att pröva "om de statliga bolagens medlemskap i Svenskt Näringsliv och aktuella arbetsgivar- eller branschorganisationer tillgodoser bolagens intressen på ett tillfredställande sätt".
När yttrande- och åsiktsfriheten vänds mot de egna intressena känner sig socialdemokratin hotad. Då skyr man inga medel för att utöva påtryckningar mot de som offentligt vågar yppa en avvikande uppfattning. Bara det här visar på följderna av ett obrutet och alltför långt maktinnehav där stat och parti vuxit samman. Bara det här visar så väl varför Sverige behöver ett maktskifte i höst!
Samtidigt ska vi komma ihåg att det här bara tyvärr är ännu ett i raden av många tydliga exempel på just ett alltför nära förhållande mellan socialdemokratin och staten. Det var ingen slump att de byggnadsarbetare i Nyköping, som för två år sedan vägrade åka till Stockholm och delta i fackföreningarnas demonstrationer för övergångsregler mot de nya EU-länderna, blev avstängda från a-kassan. Det är ingen slump att medarbetare på lokala arbetsförmedlingar i Norrbotten på offentliga möten hetsar mot och varnar för ett borgerligt maktskifte. Allt är i grund och botten olika uttryck för samma strävan; att till varje pris säkerställa ett fortsatt socialdemokratiskt maktinnehav.
