... när jag hör att Umeå-polisen anser sig säkra på att de äntligen gripit den s k Haga-mannen! Under hela min studietid i Umeå var vi rädda för när han skulle slå till nästa gång. I dag åtta år, åtta våldtäktsoffer och oändligt lidande senare verkar nu polisen ha klarat upp brottet.
---
Ulf, vår nye kandidat Sven-Erik och jag deltog i Centerpartiets distriktsstämma i Luleå i helgen. Nu har vi listorna till landsting och riksdag på plats och det känns mycket bra att gå till val. Vi håller på er, Ulf & Åsa! Federley höll tal på konventet i fredags och frälsade massorna.
---
Tornedalsloppet från Vanhaniemi avklarades i söndags. 23 km. Nog kändes det i kroppen dagen efter. Men roligt var det! Fint väder, strålande solsken, vår i Tornedalen och folk hejande på olika platser utmed spåret! Härlig upplevelse! Nu är det bara att komma igen nästa år. Igår blev det lite skidåkning på Särkijärvi, eftersom vi tyvärr inte hann till byaloppet i Soukolojärvi.
onsdag, mars 29, 2006
måndag, mars 20, 2006
Att avgå eller inte avgå...
Jag har med anledning av flodvågskatastrofskommissionens rapport tidigare debatterat för att utrikesminister Laila Freivalds ska avgå.
Efter kvällens avsnitt av SVT-produktionen - baserad på Hanne Vibeke Holsts bok - "Kronprinsessan", börjar jag nästan tycka att det bästa vore om Freivalds inte skulle avgå. För tänk om det skulle komma någon bättre i hennes ställe, som skulle öka socialdemokraternas popularitet? Freivalds börjar i själva verket bli en av borgerlighetens största tillgångar. Låt henne stövla på. Det är ju knappt sex månader kvar :-)
Efter kvällens avsnitt av SVT-produktionen - baserad på Hanne Vibeke Holsts bok - "Kronprinsessan", börjar jag nästan tycka att det bästa vore om Freivalds inte skulle avgå. För tänk om det skulle komma någon bättre i hennes ställe, som skulle öka socialdemokraternas popularitet? Freivalds börjar i själva verket bli en av borgerlighetens största tillgångar. Låt henne stövla på. Det är ju knappt sex månader kvar :-)
söndag, mars 19, 2006
"Inget är klart, förrän allt är klart"
... det talesättet hörde vi till döddagar under Centerpartiets samarbete med socialdemokraterna i mitten av 1990-talet, från de nattmanglande förhandlarna med dåvarande partiordförande Olof Johansson i spetsen. Nu får jag själv anledning att använda den frasen, för att beteckna kvällens kretsårsmötes arbete med förslaget till kommunfullmäktigelista. På onsdag återupptar vi arbetet och hoppas då kunna fastställa den.
Emilia Andersson och Linnéa Fors, åk 3-elever från Gränsälvsgymnasiet här i Övertorneå besökte oss och berättade starkt och gripande om sitt möte med fattigdomen i Brasilien och deras arbete för fadderbarnet Jennifer. Linnéa och Emilia är två goda exempel på hur man i sin vardag med ganska små medel, konkret och med en egen insats kan bidra till en bättre värld med mindre fattigdom och elände. Det var intressant att höra hur den växande turismen inte bara för positiva sidor med sig utan även delvis försämrar läget för samhällets redan mest utsatta. Människor som lever i slumområden flyttas till andra slumområden eller fördrivs på gator, när myndigheterna vill ge plats och goda lägen för turisthotellen. Vi lämnade i höstas ett litet bidrag till flickorna så att de kunde förverkliga sitt projekt och det var fint att få denna återkoppling på sponsringen! Tack tjejer, och lycka till!
Emilia Andersson och Linnéa Fors, åk 3-elever från Gränsälvsgymnasiet här i Övertorneå besökte oss och berättade starkt och gripande om sitt möte med fattigdomen i Brasilien och deras arbete för fadderbarnet Jennifer. Linnéa och Emilia är två goda exempel på hur man i sin vardag med ganska små medel, konkret och med en egen insats kan bidra till en bättre värld med mindre fattigdom och elände. Det var intressant att höra hur den växande turismen inte bara för positiva sidor med sig utan även delvis försämrar läget för samhällets redan mest utsatta. Människor som lever i slumområden flyttas till andra slumområden eller fördrivs på gator, när myndigheterna vill ge plats och goda lägen för turisthotellen. Vi lämnade i höstas ett litet bidrag till flickorna så att de kunde förverkliga sitt projekt och det var fint att få denna återkoppling på sponsringen! Tack tjejer, och lycka till!
Måtte allt gå bra
Sent på fredagskvällen inträffade en olycka i centrala Övertorneå. Fyra ungdomar som åkte i en bil, åkte av vägen in i ett hus. Fortfarande vet vi inte hur läget är med de skadade. Förstämning och oro gör att tankarna på dessa vandrar fram och tillbaka. Vi tänker på dessa unga människor som precis har börjat sina liv och som har så mycket framför sig och deras anhöriga, och hoppas att det går bra.
Det är sådana händelser, som ställer hela livet på ända. På ett kort ögonblick kan allt förvandlas, allt förändras. Glädje och sorg, hopp och förtvivlan, mitt i livet, sida vid sida. Ofrånkomligt, smärtsamt.
Solen och vårvärmen har varit generösa mot oss i helgen. Igår var det invigning av en bro på skoterleden vid Kuurajoki utanför Jänkisjärvi. Det var en gemytlig tillställning, med pigga och glada Jänkis-bor och andra tillresta. Det var roligt att få åka skidor på myrarna i de trakterna, det tillhör minsann inte vanligheterna.
Idag laddade jag upp med skidåkning på Särkijärvi-spåret här i Övertorneå. I år har de dåliga isarna förhindrat att det traditionsenliga skidspåret mellan campingen och Ruskolabacken dragits. Istället har det blivit en 4 km slinga runt Särkijärvi. Det är skön och fin motionsåkning, och en befriande avlösning på de emellanåt tuffa backarna på Isovaara.
Vi har hunnit med att fira en 28-åring (Grattis tjejen!) också och nu pågår förberedelser inför kvällens spännande årsmöte och nomineringsstämma.
Nästa söndag äger Tornedalsloppet rum. Planen är att i år köra motionsklassens 23 km spår från Vanhaniemi.
Det är sådana händelser, som ställer hela livet på ända. På ett kort ögonblick kan allt förvandlas, allt förändras. Glädje och sorg, hopp och förtvivlan, mitt i livet, sida vid sida. Ofrånkomligt, smärtsamt.
Solen och vårvärmen har varit generösa mot oss i helgen. Igår var det invigning av en bro på skoterleden vid Kuurajoki utanför Jänkisjärvi. Det var en gemytlig tillställning, med pigga och glada Jänkis-bor och andra tillresta. Det var roligt att få åka skidor på myrarna i de trakterna, det tillhör minsann inte vanligheterna.
Idag laddade jag upp med skidåkning på Särkijärvi-spåret här i Övertorneå. I år har de dåliga isarna förhindrat att det traditionsenliga skidspåret mellan campingen och Ruskolabacken dragits. Istället har det blivit en 4 km slinga runt Särkijärvi. Det är skön och fin motionsåkning, och en befriande avlösning på de emellanåt tuffa backarna på Isovaara.
Vi har hunnit med att fira en 28-åring (Grattis tjejen!) också och nu pågår förberedelser inför kvällens spännande årsmöte och nomineringsstämma.
Nästa söndag äger Tornedalsloppet rum. Planen är att i år köra motionsklassens 23 km spår från Vanhaniemi.
fredag, mars 17, 2006
Da'n för da'n före da'n...
Har kommit hem från Luleå för en timme sedan. Arbetsveckans sista dag bjöd på en trevlig och blandad kompott. Dagen började med frukostmöte med Övertorneå-företagare. Förutom dagens temaämnen kom förstås företagandets villkor upp till diskussion. Jag tänker ofta att våra befintliga företagare här är en särskilt tålig sort, för att tala växtspråk och klimatzoner för ett ögonblick. Med ett något perifert läge i vart fall till de strikt nationella marknadscentra, med ett extra konkurrensutsatt läge så här på gränsen, klarar många av de år efter år att prestera beundransvärda företagargärningar med bravur. Tänk, att de - trots allt, lyckas driva företag framgångsrikt och lönsamt.
Fortfarande anser många svenskar att talesättet "statens kaka är liten men säker" är giltigt och har en stor tilltro till det offentligas förmåga att skapa jobb. Själv är jag oerhört bekymrad över vänsterretorikens och politikens bristande grundläggande förståelse för hur tillväxt och välfärd skapas. I debatten verkar de inte förstå att välfärdsutrymmet skapas av den privata sektorn och att basen för välfärden och vår gemensamma sektor är tillväxten i det privata näringslivet. Politiker kan aldrig skapa jobb, i bästa fall bara skapa, stärka och utveckla goda förutsättningar. Jag är den förste att erkänna att det finns ett ömsesidigt beroende mellan det privata och det offentliga, men om vi politiker nonchalerar de privata företagens betydelse för att skapa tillväxt och arbetstillfällen och börjar tro oss själva för att vara de bästa jobbskaparna har vi slagit in på en farlig väg.
Att ständigt jobba med att försöka förbättra företagandets villkor i Övertorneå kommun, är den viktigaste frågan den kommande mandatperioden. Utan tillväxt i det privata näringslivet ökar vår sårbarhet och beroende av den statliga politiken och statens välvilja, medan det är ett allt mindre beroende vi behöver eftersträva för att försäkra oss om ett större eget handlingsutrymme.
I Luleå var jag på min arbetsplats på Kommunförbundet Norrbotten för möte med kollegor och chef. Efteråt hann jag träffa vår nye CUF-ombudsquinna Åsa Andersson. Åsa (vars föräldrar f ö har sina rötter i Mettäjärvi resp Ruskola i Övertorneå kommun, så'nt är viktigt för oss tornedalingar att ha koll på :-) ) kommer redan till veckan att besöka oss tillsammans med Hanna Isaksson, från CUF:s riksorganisation. Vi ska göra en kampanjturné på kommunens skolor och försöka värva nya CUF-medlemmar.
Jag får många frågor från olika håll och kanter nu om höstens val och min roll i det. I morse hörde jag det (s)ittande kommunalrådet Arne Honkamaa, diplomatiskt svara: "Ei se minusta riipuu", dvs "det är inte mig det beror på", på en fråga om han skulle kandidera igen. Jag blev full i skratt över att i val- och nomineringstider, blir vi alla muslimer; Inshallah, om Gud vill. Fast för oss i folkrörelsepartier som socialdemokraterna och Centerpartiet är Gud liktydigt med Partiet eller Rörelsen. Då räcker det inte bara med att vilja och att ha ambition. Vad Partiet och Rörelsen vill, är minst lika viktigt: att förtjäna sitt partis förtroende och tillit.
Ikväll är det da'n för da'n före da'n. Jag har tidigare i veckan bloggat om att vi på söndag har kretsårsmöte och nomineringsstämma. Då fastställer Centerpartiet i Övertorneå kommun sin lista till kommunfullmäktige. Den som lever får se.
Ha en trevlig helg, kära läsare! Innan kretsårsmötet och dess förberedelser ska jag hinna med skidåkning och födelsedagsuppvaktning. En helg med vila, motion och frisk luft, umgänge med nära och kära och lite god mat ovanpå det toppat med politiskt ideellt arbete på söndagkväll. This can be something!
Fortfarande anser många svenskar att talesättet "statens kaka är liten men säker" är giltigt och har en stor tilltro till det offentligas förmåga att skapa jobb. Själv är jag oerhört bekymrad över vänsterretorikens och politikens bristande grundläggande förståelse för hur tillväxt och välfärd skapas. I debatten verkar de inte förstå att välfärdsutrymmet skapas av den privata sektorn och att basen för välfärden och vår gemensamma sektor är tillväxten i det privata näringslivet. Politiker kan aldrig skapa jobb, i bästa fall bara skapa, stärka och utveckla goda förutsättningar. Jag är den förste att erkänna att det finns ett ömsesidigt beroende mellan det privata och det offentliga, men om vi politiker nonchalerar de privata företagens betydelse för att skapa tillväxt och arbetstillfällen och börjar tro oss själva för att vara de bästa jobbskaparna har vi slagit in på en farlig väg.
Att ständigt jobba med att försöka förbättra företagandets villkor i Övertorneå kommun, är den viktigaste frågan den kommande mandatperioden. Utan tillväxt i det privata näringslivet ökar vår sårbarhet och beroende av den statliga politiken och statens välvilja, medan det är ett allt mindre beroende vi behöver eftersträva för att försäkra oss om ett större eget handlingsutrymme.
I Luleå var jag på min arbetsplats på Kommunförbundet Norrbotten för möte med kollegor och chef. Efteråt hann jag träffa vår nye CUF-ombudsquinna Åsa Andersson. Åsa (vars föräldrar f ö har sina rötter i Mettäjärvi resp Ruskola i Övertorneå kommun, så'nt är viktigt för oss tornedalingar att ha koll på :-) ) kommer redan till veckan att besöka oss tillsammans med Hanna Isaksson, från CUF:s riksorganisation. Vi ska göra en kampanjturné på kommunens skolor och försöka värva nya CUF-medlemmar.
Jag får många frågor från olika håll och kanter nu om höstens val och min roll i det. I morse hörde jag det (s)ittande kommunalrådet Arne Honkamaa, diplomatiskt svara: "Ei se minusta riipuu", dvs "det är inte mig det beror på", på en fråga om han skulle kandidera igen. Jag blev full i skratt över att i val- och nomineringstider, blir vi alla muslimer; Inshallah, om Gud vill. Fast för oss i folkrörelsepartier som socialdemokraterna och Centerpartiet är Gud liktydigt med Partiet eller Rörelsen. Då räcker det inte bara med att vilja och att ha ambition. Vad Partiet och Rörelsen vill, är minst lika viktigt: att förtjäna sitt partis förtroende och tillit.
Ikväll är det da'n för da'n före da'n. Jag har tidigare i veckan bloggat om att vi på söndag har kretsårsmöte och nomineringsstämma. Då fastställer Centerpartiet i Övertorneå kommun sin lista till kommunfullmäktige. Den som lever får se.
Ha en trevlig helg, kära läsare! Innan kretsårsmötet och dess förberedelser ska jag hinna med skidåkning och födelsedagsuppvaktning. En helg med vila, motion och frisk luft, umgänge med nära och kära och lite god mat ovanpå det toppat med politiskt ideellt arbete på söndagkväll. This can be something!
tisdag, mars 14, 2006
Att skiljas från vännen sin, utan att fälla tårar?
En omtumlande dag lider mot sitt slut. Efter 3,5 år som projektledare på Övertorneå kommun, blev jag idag avtackad med vackra blommor, fina ord och uppskattade presenter av kollegor och arbetsgivare. För en person som mig, som har nära till sina känslor och såväl skratt som gråt, känns sådana ceremonier jobbiga. Trots att jag jobbar kvar i samma lokaler och träffar de flesta nästan dagligen, känns det ändå vemodigt att avsluta ett kapitel som vi gjorde idag.
Mina år i Övertorneå kommun har varit bland de bästa i mitt liv och jobbet - rena rama drömjobbet. Många fina minnen av människor jag haft förmånen att möta, händelser och små episoder har etsat sig fast i mitt hjärta och alla dessa intryck kommer jag att bära med mig resten av mitt liv. Samtidigt som man kan känna sig överväldigad av alla känslor som finns inombords, vill man så gärna förmedla den tacksamhet och glädje man känner, inför de människor som funnits där i glädje och sorg, i med - och motgångar.
De flesta bekymmer i ens eget liv framstår som futtiga i jämförelse med andra människors livsöden och emellanåt knepiga situationer. Just nu möter jag mycket vrede, upprördhet och frustration hos människor över den senaste vågen rapporter om de statliga bolagsdirektörernas pensionsuppgörelser. Många människor vittnar också med oro och förfäran om arbetsförmedlingarnas högre krav på de arbetssökande. De ger uttryck för en blind tillämpning, som ibland okänsligt och utan att ta hänsyn till helhetsbilden för den arbetssökande, kan slå slint och skapa tragiska människoöden. Östra Norrbotten har länge dragits med en svår arbetsmarknadssituation och det är långtifrån enkelt vare sig för de arbetssökande eller arbetsförmedlingarna att klara sin uppgift.
De flesta av de jag mött anser att denna nya hårdare regeltillämpning till stor del, beror på regeringens ambition att hyfsa arbetslöshetsstatistiken inför valet. Cyniskt kan tyckas, men jag är benägen att instämma i analysen. Regeringens plusjobb-satsning ifrågasätter jag också på samma grunder. Vad händer med plusjobben när de två åren är över? Men när regeringens 4 %-mål ska uppnås, verkar ändamålen helga medlen.
Forum för levande historia och Brottsförebyggande rådet lade idag fram en skrämmande rapport. Var tjugonde svensk är antisemitisk och många är öppet fientliga till såväl judar som muslimer och vill förvägra dessa grupper religionsfrihet och rösträtt. Avogheten tar sig många uttryck i allt ifrån öppen diskriminering, till främlingsfientlighet och avståndstagande.
Paradoxalt nog verkar parallellt med en allt öppnare värld där de ömsesidiga och gränsöverskridande beroendena av varandra ständigt ökar i betydelse och blir allt tydligare i vår vardag, motsatta strömningar leva ett eget liv. Strömningar där idéer och ideal om "vi" och "dom", om att allt var bättre förr, om att detta "vi" är mer överlägsna, mer upplysta än andra, frodas.
Mina år i Övertorneå kommun har varit bland de bästa i mitt liv och jobbet - rena rama drömjobbet. Många fina minnen av människor jag haft förmånen att möta, händelser och små episoder har etsat sig fast i mitt hjärta och alla dessa intryck kommer jag att bära med mig resten av mitt liv. Samtidigt som man kan känna sig överväldigad av alla känslor som finns inombords, vill man så gärna förmedla den tacksamhet och glädje man känner, inför de människor som funnits där i glädje och sorg, i med - och motgångar.
De flesta bekymmer i ens eget liv framstår som futtiga i jämförelse med andra människors livsöden och emellanåt knepiga situationer. Just nu möter jag mycket vrede, upprördhet och frustration hos människor över den senaste vågen rapporter om de statliga bolagsdirektörernas pensionsuppgörelser. Många människor vittnar också med oro och förfäran om arbetsförmedlingarnas högre krav på de arbetssökande. De ger uttryck för en blind tillämpning, som ibland okänsligt och utan att ta hänsyn till helhetsbilden för den arbetssökande, kan slå slint och skapa tragiska människoöden. Östra Norrbotten har länge dragits med en svår arbetsmarknadssituation och det är långtifrån enkelt vare sig för de arbetssökande eller arbetsförmedlingarna att klara sin uppgift.
De flesta av de jag mött anser att denna nya hårdare regeltillämpning till stor del, beror på regeringens ambition att hyfsa arbetslöshetsstatistiken inför valet. Cyniskt kan tyckas, men jag är benägen att instämma i analysen. Regeringens plusjobb-satsning ifrågasätter jag också på samma grunder. Vad händer med plusjobben när de två åren är över? Men när regeringens 4 %-mål ska uppnås, verkar ändamålen helga medlen.
Forum för levande historia och Brottsförebyggande rådet lade idag fram en skrämmande rapport. Var tjugonde svensk är antisemitisk och många är öppet fientliga till såväl judar som muslimer och vill förvägra dessa grupper religionsfrihet och rösträtt. Avogheten tar sig många uttryck i allt ifrån öppen diskriminering, till främlingsfientlighet och avståndstagande.
Paradoxalt nog verkar parallellt med en allt öppnare värld där de ömsesidiga och gränsöverskridande beroendena av varandra ständigt ökar i betydelse och blir allt tydligare i vår vardag, motsatta strömningar leva ett eget liv. Strömningar där idéer och ideal om "vi" och "dom", om att allt var bättre förr, om att detta "vi" är mer överlägsna, mer upplysta än andra, frodas.
måndag, mars 13, 2006
Utan eldsjälar stannar Sverige! Och världen!
Efter en dryg månads uppehåll på bloggen är jag tillbaka med nya krafter. Årsmötessäsongen går på högvarv, som alla som är ideellt engagerade, är medvetna om och mer eller mindre uppslukade av. Ikväll hade det lokala hushållningssällskapet årsmöte i Emmastugan i Soukolojärvi och jag var inbjuden för att berätta om de senaste årens s k "Levande fäbod"-verksamhet på Hanhinvittikko - Norrbottens första - och hittills enda kulturreservat - som ligger i Övertorneå kommun, 9 km nordväst om Övertorneå tätort. Just nu håller vi på att bilda föreningen Hanhinvittikkos vänner, för att kunna driva verksamheten vidare.
På söndagkväll håller vår kommunkrets årsmöte tillika nomineringsstämma. Det känns av två skäl extra spännande och roligt i år. För det första är det mitt första verksamhetsår som kretsordförande och för det andra, ska vi fastställa vår lista till kommunfullmäktige. Jag hoppas på ett stort deltagande från våra medlemmars sida till detta viktiga uppladdningsmöte inför den alltmer intensiva fas av den valrörelse som vi redan befinner oss i.
Idag förrättades invigningen av Norrbottens största vindkraftspark i Aapua i nordvästra delen av Övertorneå kommun. Det är en rolig och historisk tilldragelse och utan tvekan, ett viktigt bidrag till Övertorneås ekokommun-profil. Framförallt är det en stor dag för invånarna i Aapua och omkringliggande byar och alla anhängare av lokal utveckling. Vindkraftparken är ett lysande exempel på Aapua-bornas tro på sin bygds framtid och vilja till positiv utveckling. Snurrorna på Etu-Aapua utgör en symbol för kraften hos individer som Gunnar Scott och andra Aapua-bor som i åratals envist kämpat för sin sak, och som också hittat och lyckats engagera entreprenörer. Idag kunde resultatet av deras drömmar, hårda arbete och många miljoner hedras och firas.
Den initiativkraft och framåtanda som visats hos Aapua-borna finns glädjande nog också på andra håll i Övertorneå kommun. Sedan en tid tillbaka har några Svansteins-bor med Ahti Vähäkangas i spetsen dragit igång en bolagsbildningsprocess, för att köpa slalomanläggningen Pullinki Ski strax norr om byn. Ett starkt lokalt ägande baserat på ett brett engagemang ger utomordentligt goda förutsättningar, för att framgångsrikt bedriva och utveckla, en i grunden fantastisk, anläggning och övrig vintersportpotential i området.
Det finns gott om eldsjälar och mycken lokal utvecklingskraft i Norrbotten och inte minst i Övertorneå kommun. Förstår vi hur mycket fattigare vi alla vore, utan dessa personers tro på sin egen kraft, förmåga och vilja att skapa sig en fortsatt framtid i vår bygd?!
På söndagkväll håller vår kommunkrets årsmöte tillika nomineringsstämma. Det känns av två skäl extra spännande och roligt i år. För det första är det mitt första verksamhetsår som kretsordförande och för det andra, ska vi fastställa vår lista till kommunfullmäktige. Jag hoppas på ett stort deltagande från våra medlemmars sida till detta viktiga uppladdningsmöte inför den alltmer intensiva fas av den valrörelse som vi redan befinner oss i.
Idag förrättades invigningen av Norrbottens största vindkraftspark i Aapua i nordvästra delen av Övertorneå kommun. Det är en rolig och historisk tilldragelse och utan tvekan, ett viktigt bidrag till Övertorneås ekokommun-profil. Framförallt är det en stor dag för invånarna i Aapua och omkringliggande byar och alla anhängare av lokal utveckling. Vindkraftparken är ett lysande exempel på Aapua-bornas tro på sin bygds framtid och vilja till positiv utveckling. Snurrorna på Etu-Aapua utgör en symbol för kraften hos individer som Gunnar Scott och andra Aapua-bor som i åratals envist kämpat för sin sak, och som också hittat och lyckats engagera entreprenörer. Idag kunde resultatet av deras drömmar, hårda arbete och många miljoner hedras och firas.
Den initiativkraft och framåtanda som visats hos Aapua-borna finns glädjande nog också på andra håll i Övertorneå kommun. Sedan en tid tillbaka har några Svansteins-bor med Ahti Vähäkangas i spetsen dragit igång en bolagsbildningsprocess, för att köpa slalomanläggningen Pullinki Ski strax norr om byn. Ett starkt lokalt ägande baserat på ett brett engagemang ger utomordentligt goda förutsättningar, för att framgångsrikt bedriva och utveckla, en i grunden fantastisk, anläggning och övrig vintersportpotential i området.
Det finns gott om eldsjälar och mycken lokal utvecklingskraft i Norrbotten och inte minst i Övertorneå kommun. Förstår vi hur mycket fattigare vi alla vore, utan dessa personers tro på sin egen kraft, förmåga och vilja att skapa sig en fortsatt framtid i vår bygd?!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)