Varför är mer valfrihet och entreprenörskap såå läskigt?

Årets sista kommunstyrelsemöte blev avklarat idag. I Övertorneå-Alliansen är vi besjälade av att försöka introducera och genomföra politiska förslag som ökar förutsättningarna för en effektivare kommunal verksamhet, en ökad valfrihet för medborgarna/brukarna och ökat entreprenörskap.

Riktigt lika besjälade eller entusiastiska kan man inte beskylla oppositionen för att vara. Och absolut inte när det gällde dagens politiska huvudnummer och två valfrihetsreformer: kommunala vårdnadsbidraget och LOV:en, lagen om valfrihetssystem i vård och omsorg.

Förslagen är på väg till kommunfullmäktige; en har varit där och vänt på återremiss och den andra ska få en första behandling på årets sista kommunfullmäktige om ett par veckor.

För att klara av det här uppdraget borde man vara utrustad med en ängels tålamod och en attans uthållighet. Jag tränar. Och tränar. Och tränar.

Vår lokala valfrihetsdebatt är så svår att förstå sig på. Alltså ståndpunkten, varför inte fullvuxna människor är förmögna och kapabla att fatta beslut som rör de själva och deras liv och varför vi kommunpolitiker är så mycket bättre rustade att bestämma över enskilda och familjer, än vad de själva är.

Nej, det här är knepigt. Men jag och alla andra får snart tillfälle att fortsätta att försöka övertyga andra och varandra om förträffligheten i våra resp ståndpunkter. Fortsättning följer!