De tre senaste dagarna har varit så intensiva och rusat förbi i en sådan hastighet att jag knappt hunnit med själv och än mindre hålla er blogg-besökare uppdaterade! Ska man summera den gångna marknadsveckan; alla intryck, alla fantastiska möten med människor och de politiska aktiviteterna så väljer jag två ord. Intensiva. Suveräna. Jag har fått mycket kraft, energi och inspiration i möten med människor de gångna dagarna. Inspiration i mitt fortsatta arbete och engagemang på alla plan - inte enbart det politiska, utan i minst lika hög utsträckning det mänskliga och det civila.
Och kanske är det vid sådana tillfällen som marknader och stora folkfester det är som bäst eller roligast med politiken. Att få träffa människor som kommer fram och har idéer och synpunkter på vad som behöver göras, eller vad de tycker behöver förbättras. Det är inte alltid säkert att man delar åsikten, men att mötas, stöta och blöta frågor ur olika infallsvinklar är otroligt givande. Det politiska samtalet mellan väljare och valda uppstår oftast i de spontana mötena. Då är det politiska samtalet högst levande.
Bland alla intryck av dessa möten vill jag notera två typer av fenomen:
#1 Tack alla snälla och vänliga medmänniskor!
Många människor har kommit fram och sagt mycket vänliga saker. För det vill jag tacka er så hjärtligt. Det är roligt att få respons och återkoppling på det man gör och säger, och för det är jag mycket tacksam. Ett speciellt tack också till er som gett mig konstruktiva och utvecklande respons. Det gör mig till en bättre människa och politiker.
# 2 Ja, gör det! Kryssa mig! Rösta på Centerpartiet i valet!
Många människor har kommit fram och sagt att de bestämt sig för att rösta på mig och/eller Centerpartiet i höstens val. Till alla er vill jag bara säga: Ja! Gör det! Rösta på oss och ge oss chansen! Vi kan, vi vill, vi har kanske aldrig tidigare varit så väl förberedda heller att ta ansvar för vårt samhälle, vår framtid och utveckling. Vi kommer att behöva varenda röst för att få till stånd ett efterlängtat maktskifte och ge sossarna minst fyra års time-out.
När kommunfullmäktiges ordförande, den socialdemokratiske profilen och f d kommunalrådet i Övertorneå kommun Kurt A Larsson i dialogen med väljare håller mig för att vara "ett oprövat kort", kan jag inte motstå frestelsen att kommentera hans bedömning av min person. Detta eftersom vissa skillnader mellan sossar och oss andra blir så tydliga. Eller vad säger ni?
För det första. Ja, Kurt du har både rätt och fel.
Jag är ett oprövat kort i kommunalpolitiska sammanhang i så måtto att jag hittills inte haft ett politiskt förtroendeuppdrag på den kommunala nivån. Det beror i sin tur på att jag efter valet 2002 som tjänsteman i kommunen - till skillnad från vissa andra, bl a socialdemokrater - inte ville utsätta mig och Centerpartiet för risken att sitta på två stolar samtidigt. Däremot har jag varit politiskt aktiv i Centerpartiets interna kommunala organisation och också varit kretsordförande sedan mars 2005.
Politiskt skolad har jag blivit sedan jag var 13 år under mina år i Centerpartiets ungdomsförbund, senare som vice förbundsordförande i Centerpartiets Högskoleförbund och under åren på riksdagskansliet i Stockholm i arbetet för partiledning och riksdagsgrupp och i Europaparlamentskansliet i Bryssel och Strasbourg. De erfarenheter jag gjort och de nätverk från Tornedalen till Bryssel över Stockholm jag under 31 år byggt upp, kan knappast skada Övertorneå kommun och dess invånare.
Vad betr mina insikter och kunskaper, mitt engagemang och förmåga i Övertorneå kommun, så bemöter jag inte ens det påstått oprövade i min person. Jag låter mitt tidigare arbete för kommunens räkning, mitt ideella engagemang och klappande hjärta för kommunen tala för sig själv.
(I fredags natt fick jag till min stora glädje och förvåning motta den hedervärda utmärkelsen Madame Matarengi. Det fantastiska med det - för jag har ärligt talat ännu vare sig förstått vad titeln innebär eller smält att den tilldelats lilla mig - är den vinnande motiveringen: "Hon har inspirerat och fått positiva saker att hända i Övertorneå kommun. Hon är en inspirationskälla som det skulle finnas flera av i Övertorneå kommun.")
För det andra. Jag må vara oprövad. Men hellre det än beprövad, som socialdemokraterna är i landet, länet och kommunen. Och det är väl det som är poängen i höstens val: att det är dags för förändring.
För det tredje. Att leda en kommun är - lika lite som att leda vilken annan organisation som helst - ingen enmansshow. I mitt parti finns många andra kompetenta, erfarna och dugliga krafter, och det är därför vi tillsammans bildar ett starkt lag och en bra mix av bakgrund, erfarenheter, drivkrafter.
Att leda en kommun gör ingen man eller kvinna själv. Det är på folkets mandat, vilja och uppdrag, som när och om det omsätts i samspelet mellan förtroendevalda och tjänstemän, mellan privat och offentlig sektor, skapar rätt anda och förhållningssätt ur vilka dynamik och en framåtgående rörelse kan födas, till gagn för kommunmedborgarna, till gagn för det näringsliv som verkar i kommunen och bidrar till samhällets välstånd.
Det är bara genom att arbeta tillsammans med förenade krafter för kommunens bästa, som Övertorneå kommun klarar sin framtid och överlevnad som egen kommun. En kommun som sjuder av entreprenörskap och framtidstro, en kommun där medborgarna bejakar Det Goda Livet och som gör att fler hela tiden vill söka sig dit.
Nej, det har varit tre fantastiska dagar på Matarengi Marknad! Gårdagen markerade också avslutet på årets marknadsvecka med de föregående marknadsdagarna i Hietaniemi och Juoksengi. Förutom politisk debatt som det var så roligt och efterlängat att få ägna sig åt i fredags och lördags för min egen del och som åskådare under gårdagens debatt om jobb och företagande där Övertorneås egen riksdags- och kommunkandidat Ulf Hannu med bravur förde vår talan, har jag förstås också hunnit roa mig och koppla av.
Tillsammans med Göran har vi varit ute på kvällsnöjen på hotellet, dansat i Roger Qvarnströms tält tills han stängt och verkligen känt att det varit marknad, hunnit hylla 40-åringarna Kalle och Mona i Niskanpää och fått vara med på en fin och trevlig fest i Kattila och mycket mer.
Min lillebror Henric och hans kompis Ricky har gästat oss i helgen och tillsammans har vi haft roligt. I lördagskväll anslöt vår riksdagskandidat Christina Simonsson sig till gänget. Medan Göran och jag var på kalas, tog Hence och Ricky och andra trevliga Övertorneå-bor hand om Christina och gav henne oförglömliga marknadsminnen från Övertorneå. Igår kampanjade vi tillsammans på marknadsområdet och konstaterade skämtsamt att vi kan bli två historiska damer om väljarna vill: Christina kan bli Centerpartiet Norrbottens första kvinnliga riksdagsledamot och jag kan bli Tornedalens första kvinnliga kommunalråd. Visst, är det härligt med utmaningar?!
Snart bär det av till Kärrbäck. Under ca två års tid på riksdagskansliet utgjorde Sven Tornberg, Magnus Haara och jag en egen liten "Tornedalsmaffia" där och i eftermiddag och kväll är det dags för maffian att träffas på hemmaplan, vara nostalgiska, ha roligt och äta gott.
Samtidigt har den gångna helgen bjudit på livets bisarra kontraster. Medan vi festar och har roligt, njuter av sommaren, bygden och varandras sällskap, nya och gamla bekantskaper i en trygg och vacker miljö, har Israel passerat varje gräns för proportionalitet i folkrättens rätt till sjävförsvar i sina angrepp mot Libanon i jakten på Hizbollah.
Tillsammans med en av våra lokala företagare, Jamal som sedan några år driver pizzerian La Bonté här i Övertorneå, stod vi med tårar i ögonen och pratade om situationen i hans gamla hemland. På datorn såg vi bilderna av sönderbrända barnkroppar. Vad ont har dessa civila libaneser gjort Israel? Jamal fick i vart fall under gårdagen inte kontakt med sin mamma och andra anhöriga i Beirut. Den israeliska armén har med sitt amerikanska försvarsmaterial åstadkommit stor materiell förstörelse av civil infrastruktur; telefonväxlar, broar, VA- och uppvärmningsanläggningar.
Idag ser jag att Israel motsätter sig G8-ledarnas förslag att sända en multilateral styrka till Libanon. Varför? Vilken lösning av den upptrappade konflikten tänker sig Israel?
