med den borgerliga regeringens rivstart. Istället för fokus på politiken och den första borgerliga budgeten, har vi de senaste tio dagarna fått uppleva en ministerkris, ljug och dåliga undanflykter. Det är inte utan att man som vanlig hederlig skattebetalare och gräsrots-politiker blir förbannad när man hör nyutnämnda statsråd argumentera för licensskolkande, anlitande av svart arbetskraft m.m. Barocka uttalanden, som att "det hände i en tid när jag inte visste att jag skulle bli statsråd", har fällts av trängda och hårt pressade ministrar. Nähä, och hur tänker ni då att alla vi andra, som inte planerar för att bli minister ska agera och sköta våra affärer? Man blir bara less och förbannad på de senaste dagarnas hyckleri och dåliga ljug, på att politiken befläckas och ger en bild av politiker som en överklass, som själva ställer sig över de regler och lagar de beslutar om.
Sossarna har givetvis varit skadeglada och inte tvekat att ta till brösttoner. Minnet är kort. Det hade varit klädsamt med en smula ödmjukhet från deras sida, men det verkar vara att begära för mycket. På andra extremen i skalan- där man inte heller vet om man ska skratta eller gråta - finns finska statsministern Matti Vanhanen (c) som i finska rundradions frågestund i söndags yttrade att det vore "sårande och opassande" för journalister att fråga de finska regeringsmedlemmerna om de betalat tv-licens och använt svart hemhjälp. Han menade att man måste utgå ifrån att de följer lagen. En kommentar i dagens Hufvudstadsbladet vore att ett sådant uttalande i Sverige vore politiskt självmord. Öh... ja! Skillnaderna i politisk kultur mellan våra broderländer är ibland större än vi anar och ofta tror.
Jag hoppas att avdelningen skandaler och fifflande ministrar snart är ett minne blott, så den nya regeringen kan börja leverera politik. Budgeten var en bra början och bland guldkornen finns förstås jobbavdraget, arbetsgivarnas avskaffade sjuklöneansvar, satsningar på särskilda boenden för äldre, förlängt bredbandsstöd och stora omläggningar av arbetsmarknadspolitiken. Det blev en bra början och visar också hur man på ett ansvarsfullt sätt finansierar framtida skattesänkningar och genomför eftersatta och välbehövliga reformer.
Idag har två regnbågsallianser sett dagens ljus. En nygammal och en helt ny. I Boden fortsätter Olle Lindström att tillsammans med fem andra partier att regera kommunen. I jämtländska Strömsund tar Karin Stierna och Centerpartiet tillsammans med den borgerliga alliansen och ett lokalt parti över makten och Karin och jag har båda ett förflutet i Centerpartiets ungdomsförbund och hon blir nu nytt kommunalråd. Grattis, Karin och lycka till! För förnyelsens och vitaliseringens skull, hoppas jag att regnbågen sprider sig österut och till vår kommun. Snart får vi förhoppnings veta hur det ska bli med den politiska majoriteten här hos oss.
