Med anledning av mediauppgifter som cirkulerar om avgångsersättning från Övertorneå kommun till mig, önskar jag ge er följande bakgrund:
- Övertorneå kommun har sedan ett antal år ett standardavtal i likhet med de flesta andra svenska kommunerna, kallat PBF-avtalet (Bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda) som KPA utarbetat. Kommunfullmäktige har bl a år 2003 antagit preciseringar av avtalet (Kf 2003-09-15 § 50)
http://www.overtornea.se/upload/protokoll/Kommunfullmäktige/2003/030915kf.pdf
(I avtalet finns en referens om att för avgångsersättning likställs vissa §§ om pension för avgångsersättning)
Eftersom jag inte hade något jobb att gå tillbaka till när jag avgick som kommunalråd vid årsskiftet och blev arbetslös har jag ansökt om sådan avgångsersättning. Enligt avtalet kan jag få 80% av kommunalrådsarvodet (som liksom på min tid var länets lägsta kommunalrådslön 42 800 (år 2008, 2010) resp 42 400 kr (år 2009) upp till ett år.
(Arvodet ska enligt Övertorneå kommuns arvodesreglemente uppgå till motsvarande ett prisbasbelopp)
Har jag inkomster ska dessa avräknas från/samordnas med ersättningen. När jag började min nuvarande anställning i arjeplogs kommun 17/1 skickade jag omedelbart kopia på anställningsavtalet till Ötå kommuns personalhandläggare som underlag för beräkning av ev avgångsersättning. (Jag har därmed i vart fall hittills inte försökt undandra mig någon redovisning över mina inkomster utan tvärtom aktivt själv bidragit till att kommunen ska ha "klara papper".)
Personalutskottet (PU) beviljade min ansökan i torsdags 10/2.
46 dagar in på det nya året försöker vissa politiska meningsmotståndare dra slutsatsen att jag inte jobbar för att därmed försöka ge sken av att jag latar mig och lever på skattebetalarna när jag de facto redan jobbat 21 av dessa dagar.
Om jag hade varit ute efter att få lata mig på skattebetalarnas bekostnad hade jag väl aldrig tagit ett 6 v jobb i arjeplogs kommun det första jag gör efter avgången som kommunalråd?! Hittills kommer kommunen efter PU:s beslut behöva betala mig full avgångsersättning (80% av arvodet) nio arbetsdagar. Hur det blir i framtiden, är det svårt att sia om, men just nu är det så här det ser ut.
I anslutning till NSD:s artikel om avgångsersättningen idag finns en "faktaruta". Dessvärre är jämförelsen djupt missvisande.
Enligt PBF-avtalet gäller avgångsersättning för politiker under 40 år och pension för äldre politiker. Detta prövas sedan enligt detaljerade regler i PBF-avtalet utifrån bl a tjänstgöringslängd.
Det innebär att ingen av de i faktarutan förekommande politikerna enligt avtalet ens skulle kunna komma ifråga för avgångsersättning, eftersom Forsberg, Bucht, Niska och Nilsson alla är över 40 år och därmed är berättigade (liksom f ö Arne Honkamaa var 2008) till pension. Pension som i vissa fall utbetalas ända tills politikern fyller 65 år, dvs i slutändan betydligt mer omfattande och långvariga än en ettårig avgångsersättning.
Roland Kempainen som i dagens NSD kritiserar PU:s beslut att bevilja min ansökan verkar därmed anse att vissa delar av avtalet ska tillämpas - när S-politiker söker, medan andra delar inte ska tillämpas - när C-politiker söker. Konsekvent?
