fredag, oktober 28, 2011

Bojkotta tram(s)et! - Ett desperat (s)kott i mörkret

Medborgare i Övertorneå kommun: Bojkotta fackeltågstram(s)et! Döm om min förvåning när jag i senaste utgåvan av Övertorneå-Nytt ser Socialdemokraternas helsidesannons om att de ikväll inbjuder till fackeltågsmarsch "en gemensam protest mot mörkret"?! Jag var tvungen att nu under förmiddagen kontakta kommunalrådet för att fråga vad de sysslar med och dessvärre bekräftade han att detta är på riktigt.

Socialdemokraterna i Övertorneå är skamlösa i denna infekterade fråga. Efter att ha hållit befolkningen i mörker 2,5 år mellan hösten 2006 - dec 2008, hade de mage att när jag förhandlat fram en förlikning, i KS rösta emot uppgörelsen. Det verkar som att många inte tänkt på det: att om Socialdemokraterna haft majoritet där och då, hade befolkningen hållits i konstant mörker i fem år. Nu hade medborgarna i den här kommunen vägbelysning i alla fall 2,5 år innan mörkret återigen lade sig som en död hand och våt filt över bygden.

Och vad gör Socialdemokraterna nu? Jo, istället för att lösa problemet (betala notan till Mikael Styrman) ordnar de protestmarscher mot bl a sig själva och sitt klantiga och passiva agerande?!
Visst, S har en historisk tradition och vana att genom sina 1:a maj-tåg oftast peka på sig själva, men det räcker väl med en symbolisk dag per år?

Jag och majoriteten i KS gjorde upp med Styrman förra gången därför att centrala myndigheter i Sverige i åratals visat sig vara papperstigrar. De har aldrig kunnat komma till skott. De har aldrig värnat oskyldiga medborgare och tredje parts-intressen. Oavsett regering har ansvarig myndighet Energimarknadsinspektionen stått handfallna och/eller agerat på ett sådant sätt som på intet sätt i vart fall hittills hjälpt oss som bor här.

Varför är då lösningen att betala till Styrman?
Jo, därför att han är den rättmätige mottagaren av pengarna enligt det av mig och av KS godkända förlikningsavtalet.

Om någon annan anser sig ha bättre rätt till de pengarna (läs, konkursförvaltaren) får han i en ev framtida konkurs rikta de anspråken mot det ev konkursboet. Det är inte Övertorneå kommuns problem.

Tvångsförvaltaren saknar laglig rätt att göra anspråk på dessa medel. Mig veterligen har han heller inte ens försökt göra det. Hans uppdrag omfattar bara förvaltningen av den elektriska anläggningen. Belysningsnätet är inte en koncessionspliktig verksamhet.

Socialdemokraterna hyste inga betänkligheter när det gällde att ha synpunkter på den dåvarande majoritetens och mitt agerande i Ekfors-soppan. De visste minsann hur man borde göra.

Jag sade det i september 2009: det räcker nu! Nyt se piissa! Jag är trött och less på att vara snäll, storsint och diplomatisk. Jag är trött på en splittrad och passiv socialdemokrati som hellre kampanjar än gör nytta och gör skillnad. Jag är trött på en socialdemokrati som aldrig tittar i backspegeln, som inte är ödmjuk, som inte lär av vunna erfarenheter.

Allt har sin tid. Och nu är det tid att tala klarspråk:
Socialdemokraterna har makten i sin hand att få vägbelysningen tänd. Om de vill. Men just nu väljer de att göra politik och spekatakel av detta, istället för att lösa problemet.

Jag och många med mig skulle tycka att det vore bra om den styrande majoriteten, till skillnad från de arroganta och oansvariga nationella myndigheterna, först och främst satte sina egna medborgares intressen främst.


Att driva kampanj mot och göra politik mot Ekfors, Mikael Styrman och/eller regeringen kan man göra en annan dag, om man nu är så sugen på det. Det löser i vart fall inte det akuta problemet att vi har kolsvart här. Det löste heller aldrig problemen, trots att man kämpade mot byråkratins kvarnar från ledande S-håll under 1980-talet och under senare delen av 2000-talet.

Vad tjänade alla skrivelser till riksdag, regering och myndigheter till? S har ju prövat det. I tjugo, trettio år har de bekämpat bolaget. Trots det har de inte lyckats krossa bolaget. Ännu.

Jag har aldrig påstått att Ekfors kraft och/eller Mikael Styrman aldrig gjort fel och alltid rätt. Jag har nämligen aldrig sett det som min uppgift som kommunpolitiker att driva kampanj mot ortens lokala elbolag eller att vara domare i matchen mellan bolaget/Styrman och nationella myndigheter.

Jag har fokuserat på medborgarnas behov och önskemål och löst problem. Det var därför jag en gång engagerade mig politiskt. Det är därför jag fortfarande tycker att bland det finaste som finns är att tjäna medborgarna och bära deras förtroende.