På ett styrelsemöte i Hanhivittiko vänner i veckan, noterade några av ledamöterna att herrarna på SR Norrbottens tornedalsfinska dagsmagasin Päiväntiima betecknat den här tiden som vvv; vaali,vaali, vaali. Det fnissade vi gott åt, för så känns det ju.
Det är alltid lika förvånande hur kallt det blir, när det börjar regna. Hösten är en av mina favoritårstider och det är rätt mysigt att sitta kura inomhus över en kopp te, medan regnet faller. Björkarnas höstlöv blåser ner över gräset på tomten, bygdens folk rustar och förbereder sig för älgjakt och det enda jag saknar är svamparna. I år uteblev de på grund av torkan och det är synd. Att plocka svamp är skönt, roligt och avkopplande. Luften i skog och mark under hösten är så klar och härlig, lätt att andas. Nej, hösten är en hit.
Nu är det bara två veckor kvar till valdagen. Det känns nästan overkligt när man i åratals arbetat mot ett mål, förberett sig väl, planerat och jobbat och snart är vi där. Det ska bli kolossalt spännande att se hur det går! På det lokala planet, i Norrbotten och i riksdagen.
Debatten om ungdomsfrågor på Frippes i fredagskväll var en bitvis märklig tillställning. En del av mina politikerkollegor talade mer om det förflutna och det som varit, än om det som är och skall komma. På nå't sätt är det lite symptomatiskt. För en del är det alltid lättare att vara nostalgiska och tjata om att det var bättre förr i svepande ordalag, men inte förmå presentera lösningar och tankar om dagens och morgondagens problem och utmaningar.
Vill Övertorneås (unga) medborgare ha politiker som lever i nuet och framtiden, eller sådana som tycks mer förankrade i tider som flytt, som varit och farit. Om två veckor får vi svaret! I can't wait... Jag är ganska otålig och rastlös annars av mig, egenskaper som är dåliga för politiker, men nu längtar jag mer än på länge efter facit, efter väljarnas dom.
